Sök:

Sökresultat:

701 Uppsatser om Personligt varumärke - Sida 1 av 47

Det handlar om detaljer : En bok om att bygga ett varumÀrke och att göra en första kollektion

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Frivilligt revisoranlitande för de svenska smÄföretagen : -En studie om vilka anledningar som finns till valet att behÄlla företagets revisor-

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Du Àr inte ett varumÀrke. En kritisk guide till personliga kommunikationsplaner.

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumÀrke" med avseende pÄ personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumÀrke..

Personligt varumÀrkesbyggande pÄ Facebook : Hur Facebook lett till kommodifieringen av jaget

Den hÀr uppsatsen syftar till att analysera personligt varumÀrkesbyggande pÄ Facebok samt hur jaget kommodifieriats pÄ Facebook. Jag anvÀnde mig av Goffmans teorier om sjÀlvpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumÀrkesbyggande. Metoden jag anvÀnt för att samla in mitt material var kvalitativ dÄ jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 mÀn i Äldrarna 22-26. Slutsatsen Àr att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig sjÀlva pÄ Facebook och pÄ sÄ sÀtt sker personligt varumÀrkesbyggande.

Hur pÄverkas relationen mellan krav-kontroll-stöd modellen och personligt initiativ av sjÀlvtillit samt hanteringsstrategier?

Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Personligt ansvar för styrelseledamot och VD i aktiebolag

Aktiebolagslagens huvudregel Àr att bolaget sjÀlvt ansvarar för sina skulder och förpliktelser. Det mÄnga inte kÀnner till Àr att det finns nÄgra undantag frÄn denna regel som gör att aktiebolagets ledning kan bli personligt betalningsansvarig. En krÄnglig aktiebolagslag gör inte saken bÀttre. En helt ny aktiebolagslag skall förhoppningsvis medföra att reglerna blir lÀttare att förstÄ sÄ att Àven lekmÀn blir medvetna om undantagen frÄn den personliga ansvarsfriheten. Syftet med denna framstÀllning har varit att redogöra för de viktigaste situationerna som kan medföra personligt betalningsansvar.


Personligt ombud - en lÀnk mellan individen och samhÀllet

MÀnniskor med psykisk sjukdom har ofta pÄ grund av sina funktionsnedsÀttningar stora svÄrigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte fÄr sina behov tillgodosedda. I syfte att förbÀttra livsvillkoren och samordna insatser för dessa mÀnniskor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien Àr att belysa olika samhÀllsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrÄgor vi utgÄr frÄn för att besvara syftet Àr hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud pÄverkat mÀnniskor med psykiska funktionsnedsÀttningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhÀllet. Genom att intervjua flera enskilda aktörer frÄn nÀtverket kring mÀnniskan med psykisk funktionsnedsÀttning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Återuppbyggande av personligt varumĂ€rke : En studie om mediepersonligheters personliga varumĂ€rke pĂ„ Twitter

Vi har i denna studie Àmnat kartlÀgga hur begreppet personligt varumÀrke anvÀnds för att Äteruppbygga och stÀrka ett personligt varumÀrke pÄ Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumÀrkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumÀrke. UtifrÄn en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlÀgg frÄn utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestÄtt av en kvantitativ mÀngd data och dÀrmed presenterats pÄ ett kvantitativt sÀtt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjÀlpt oss analysera vÄra resultat utifrÄn olika kategorier.

Att bygga upp ett personligt varumÀrke i ett kommersiellt syfte

Bakgrund: De flesta personer kÀnner vÀl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer mÄnga gÄnger betraktas som kommersiella produkter. De Àr personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumÀrke. Denna förekomst förenat med varumÀrkesstrategi, föder tanken om varumÀrkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, dÀr vi istÀllet för produkter pratar om individer.

"Det kÀnns som frÄn tvÄ hÄll sÄ dÀr" : En kvalitativ studie om upplevelsen av att ha ett personligt ombud

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Detta teoretiska val kÀndes naturligt dÄ syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades dÀrefter i undersökningens resultatkapitel.

"?ty det Àr essensen av vad vi hÄller pÄ med?" : En kvalitativ studie i utveckling av personligt uttryck hos improvisationsmusiker

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ÀmnesomrÄdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. NÀstkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ÀmnesomrÄdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn pÄ hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser pÄ undervisning inom detta omrÄde. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att sjÀlvförtroende, hantverksskicklighet och inspiration Àr aspekter att ta hÀnsyn till.

Marknadsföring av mÀnniskor : En studie kring personliga varumÀrken med utgÄngspunkt i traditionell teori om varumÀrkesbyggande

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumÀrkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de vÀrderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrÄn befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom omrÄdet, undersöka om det gÄr att bygga personliga varumÀrken pÄ samma sÀtt som traditionella varumÀrken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumÀrkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lÀt representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhÄllande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumÀrkesbyggande har fler likheter Àn skillnader med det traditionella varumÀrkesbyggandet. Dock ansÄg vi att CBBE-modellen ej var lÀmplig för direkt applikation pÄ mÀnniskor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumÀrke, dÀr bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.

Risker för Àgare/stÀllföretrÀdare ? NÀr aktiekapitalet Àr förbrukat till mer Àn hÀlften

I ett aktiebolag har aktieÀgarna inte nÄgot personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieÀgarna inte har nÄgot personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. FordringsÀgare och andra intressenter skall alltid kunna lita pÄ att bolaget har ett aktiekapital pÄ minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieÀgare och stÀllföretrÀdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill sÀga nÀr det egna kapitalet understiger hÀlften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte Àr att ge en ökad förstÄelse kring de risker som Àgare och stÀllföretrÀdare tar nÀr bolagets egna kapital Àr förbrukat till mer Àn hÀlften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnÄ studiens syfte har en insamling av primÀrdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien Àr att Àgare och stÀllföretrÀdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget.

Tekniskt hantverk eller personligt uttryck : MÄste man vÀlja?

Syftet med detta arbete Àr att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut pÄ trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lÀrare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger ? tre frÄn musikskolan och en frÄn gymnasiet ? och anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrÄgor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar pÄ hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner pÄ gymnasieskolan och kulturskolan - och i sÄ fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslÀrare dessa tvÄ begrepp i sin undervisning? Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring bÄde hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen.

1 NĂ€sta sida ->